Charliesmamma

Tänkte avhandla ett ämne som jag liksom min syster har skräck för: frisörsalonger. Jag har också upplevt en del smärre missöden där frisörer och saxar varit inblandade. Det första jag kommer att tänka på är när jag en sommar bestämde mig för att skaffa mig en häftig och snitsig frisyr så man kunde känna sig lite cool när nu gymnasiet skulle börja om två veckor. Sagt å gjort, jag beställde tid på en salong i stan och stegade eller tog bussen kanske, cyklade..jaja jag tog mig dit iaf på ett eller annat sätt. Jag hade innan bestämt mig för en pageliknande frisyr, gärna lite uppklippt. Frisörskan frågade om jag ville ha en liknande frisyr som hon hade och visade nacken som var  en aning uppklippt, "javisst" svarade jag och hon skred till verket. Det klipptes å klipptes och jag anade inte oråd där jag satt avslappnad och djupt försjunken i en skvallertidning, inte förrän hon tog fram hårtrimmern å började snagga mig i nacken..
Jag blev alldes stel, kände mig som huggormens byte som blivit paralyserat av skräck och kröp mot det stora gapet och en säker död. När hon så var klar och  visade resultatet i en spegel som hon höll upp bakom mig så visste jag inte vad jag skulle säga. Jag var totalsnaggad i nacken  eller "uppklippt" som hon kallade det. Jag borde ju förstått att hennes frisyr var på utväxt och antagligen hade varit "snaggad" som nyklippt, men hur skulle jag kunnat ana det?! Jag pep fram "jättefint" betalade och bokstavligen sprang hem! Jag har väl aldrig tagit mig hem med en sån fart. Väl hemma mötte jag min syster som förfärat fick hoppa åt sidan där jag dundrade in som en ångvält i vardagsrummet, förbi henne å in på toa där jag låste in mig å började stortjuta.." Eh..hur gick det hos frisören?" hör jag min syster fråga där utanför..
Men tiden läker ju alla sår som sagt och håret hann ju faktiskt växa ut lite inför skolstarten, jag vande mig å började faktiskt tycka om min nya frisyr. Så den skräckupplevelsen hade ju ett lyckligt slut. Men jag tror att den satt djupa spår eftersom jag inför varje nytt frisörbesök känner ett visst obehag. När jag senast för snart tre veckor sen skulle gå och klippa mig så kände jag mig först förväntansfull och tyckte att det skulle bli så spännande och klippa sig, förnya sig lite. Men när jag fick syn på hårtorkarna, hörde ljudet från hårfönar och doften från hårspray och mousse så fick jag blackout. Jag var tvungen att cirkulera i området runt salongen en stund, gå fram och tillbaka några gånger utanför innan jag till sist hamnade på en bänk en bit ifrån där jag satt och djupandades. Till sist gjorde jag slag i saken och gick på darriga ben in, men först efter att ha ringt min sambo för lite peptalk..